torsdag 27 augusti 2009
Kommer jag brinna?
Ungefär såhär länge klarade jag av att hålla mig från de religiösa ämnena. Allt argumenterande om jesus hit och gud dit får mig att ställa den grundläggande frågan. Jag tänkte ställa frågan som en poll först men fick inte koden att stämma så det blev ett inlägg istället. Är jag ond? Kommer jag brinna i helvetet i evighet? Jag ser inga problem med homosexuallitet, jag erkänner absolut inte Jesus som min frälsare och tycker iden om treenigheten låter som en rent löjjeväckande efterkonstruktion. Jag svär ofta och hädar som hobby och jag ber absolut inte gud om ursäkt för det. För att vara på säkra sidan äter jag gris, går utan täckt huvud, om tillfället bjuds jobbar jag gärna på en söndag och jämnför ofta människors tro på gud med att tro på tomtar och troll. Kommer jag att brinna? Enligt alla religioner som tror på helvetet finns det en liten avdelning bara för mig. Vad tror ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ingen kan ju veta för ingen har ju återvänt efter döden, förutom Ambres då ;) å han säger ett ett helvete inte finns, men å andra sidan så spelas hela ditt liv upp när du dör och har man gjort saker man skämms för får man uppleva det epå nytt eller hur det var.
SvaraRaderaMen de saker jag i sånna fall skulle brinna för är ju inget jag skämms för. Och hur vet man att det spelas upp om ingen kommit tillbaka?
SvaraRaderaOch det skulle betyda att en psykopatisk mördare som inget ångrar går helt fri.
SvaraRaderaMen ursäkta. Jag hade inte tänkt argumentera mot dessa kommentarer utan vill veta vad ni tror. Det sitter bara så djupt i mig att angripa varje inkonsekvens jag ser att det blivit reflexmässigt. Och ja, det inkluderar att även hela tiden granska och testa även det jag själv säger. Föräldrar som varit aktiva politiker i hela mitt liv har väl satt sina spår antar jag.
SvaraRaderaJoakim,
SvaraRaderaHa, ha! Vet du ens vad Ambres säger? Ambres själv tror ju på reinkarnation (flera liv på jorden), och på så sätt har väldigt många människor som dött återvänt enligt honom. :P
Grön,
Jag hoppas att du inte kommer att brinna i ett helvete. Men det är en sak mellan dig och Gud.
Jag märker att du låter bli att svara på frågan. Jag tar det som ett ja.
SvaraRaderaFörst vill jag bara uppmuntra skribenten och alla kommenterare att fortsätta denna intressanta och för mig underhållande debatt.
SvaraRaderaAng. Gröns eventuella efterliv tror jag inte den kommer vara så värst olikt andras. En förutsättning för ”skärselden” är att man minns sitt jordeliv. Något jag inte alls är så säker på att vi gör. Om inte är ju gud en cyniker.
Utan någon fast tro, olyckligtvis en ”vetskap” för vissa, kommer han dit med ett öppet sinne utan förväntningar.
Om vi överhuvud taget bibehåller ett medvetande på individnivå efter döden tror jag vi alla oavsett världslig tro kommer att bli ganska förvånade.
En fråga jag länge undrat över är hur det blir för förståndshandikappade och döda spädbarn?
Tack för uppmuntringen Niklas.
SvaraRaderaJag förstår inte alls vad du menar. Varför är minnet av jordelivet en förutsättning för skärselden? Och jag förstår inte heller vad det är som gör gud till cynisk. Spädbarn ligger väl illa till enligt kristendomen om de inte blivit döpta men förståndshandikappade kan väl klara sig fint.
Fredrik
SvaraRaderaEfter en reinkarnation har man inget minne av tidigare liv, så jag borde skrivit: ingen har återvänt efter döden med "gammalt minne" Dock skall det gå att med hjälp av hypnos kunna ta reda på på tidigare liv om man så vill. När man dör som upplyst/frälst så reinkarneras man inte längre.
I mina öron låter det väldigt mycket som budism. Säger Ambres nåt om Buddor och budisatvas? Är Ambres en budisatva?
SvaraRaderaGud är rättvis står det. Om det är bibelns himmel och helvete vi diskuterar så kommer den ståndpunkten med per automatik. Således skulle jag gissa att spädbarn som dör har ett gå-direkt-till-himmelen-utan-att-passera-gå-kort. Människor som levt längre blir dömda med hänsyn till sin intelligens och eventuella mentala handikapp.
SvaraRaderaHuruvida det finns ett evinnerligt helvete eller inte är en fråga jag själv inte är säker på. Det står att djävulen skall besegras en gång för alla, och det vore konstigt om ondskan bestod i all evighet efter hans fall bara för att förvalta alla som inte platsar i paradiset.
I bibelns grundtext har ordet helvete översatts från bland annat ordet Gehenna. Gehenna var en massgrav söder om Jerusalem där man brände upp brottslingars kroppar. En möjlig tolkning kan vara att det inte står mellan himmel och helvete, utan mellan att få fortsätta leva i ett paradis med Jesus eller att dö (sluta existera).
Om denna tolkning stämmer är det intressant att notera att buddhismens ”good ending” är förvånansvärt likt bibelns ”bad ending” och vice versa. Lever du *rätt* enligt buddhismen upphör du att existera som individ och ditt medvetande återförenas med allmedvetandet. Om du lever *fel* enligt Kristendomen slutar du att existera över huvud taget, således också som individ. Lever du *fel* enligt buddhismen får du nytt liv som individ (kanske inte som människa dock). Lever du *rätt* enligt kristendomen räddas ditt liv som individ in i paradiset. Buddhisten försöker upplysa sig bort från sin person(lighet), den kristna försöker rädda den!
Riktigt intressanta ideer som jag tycker låter som helt sunda argument. Om jävulen besegras kan ju inte skärselden bestå, det köper jag. En mycket intressant analys av buddism kontra kristendom och jag kände inte till att gehenna var en massgrav.
SvaraRaderaEtt försök till förklaring.
SvaraRaderaOm sättet man lever här på jorden ska vara av betydelse för ens efterliv anser jag det avgörande att man minns det. Att straffa respektive belöna någon för sådant hon inte kommer ihåg känns ganska omotiverat. Det är om så ändå råkar vara fallet som jag anser gud vara en cyniker då han utdelar straff respektive belöningar till ovetande och på sätt och vis ”rena/tomma” själar. Jag förutsätter alltså att man i den kristna himmelen minns sitt jordeliv. Vilket ansluter till nästa fråga om spädbarnen och de förståndshandikappade vilka på ena eller andra sättet har ett mindre utvecklat minne. Hur påverkas föresten en själ av ett decennium av demens före himmelriket? Är det tillåtet för ett sadistmördat barn att känna en viss ilska mot gud eller är allt detta bara satans verk som gud inte har makten att bemästra?
Demens och andra defekter som påverkar minnet finns inte hos den nya kropp du får i himlen. Din nya kropp är fullt frisk och kommer aldrig mer att bli sjuk. Har du haft demens i slutskedet av ditt liv, eller varför inte huvuddelen av ditt liv, blir det antagligen på samma sätt som om du skulle bli botad från din minnesdefekt när du är gammal. Du kan då se din demenstid utifrån, som en fullt frisk person.
SvaraRaderaOm du dör innan du föds (läs:abort) har du inget minne från livet här och kommer antagligen direkt till paradiset utan jordiska minnen.
Huruvida man som spädbarn eller vuxen kommer att känna hat mot människor som korsat ens väg under jordelivet tror jag svaret är nej. Kan du inte förlåta allt som gjorts mot dig bär du med dig det du drabbats av. På så sätt är du per definition inte i ett paradis; du bär på en del av helvetet i bildlig bemärkelse. Du är inte fri från det du drabbats av förrän du förlåtit din förövare. Därför är det viktigt att förlåta, inte för att förövaren förtjänar det, utan för att du förtjänar att bli fri från det förövaren gjort mot dig.