fredag 20 augusti 2010

Skatt på bidrag

Inlägg i debatten publicerade en fundering om skatt på pension. Han tycker att man helt borde slopa skatten på pension och jag antar att han då också vill sänka pensionen i samma veva och hamna på ungefär samma belopp.
Jag håller helt med. Vad det beloppen sen ska ligga på är en annan diskussion.

Det som debatten i media i mycket verkat handla om är väl egentligen en filosofisk fråga. Är pensionen ett bidrag eller uppskjuten lön? Pensionärsorganisationerna vill hävda att det är uppskjuten lön och den bör därför omfattas av jobbskatteavdraget. De vill helt enkelt ha mer pengar, vilket jag har förståelse för, och om pensionen är en lön blir det ett argument för det. Men jag tycker inte det argumentet håller. Eftersom det är en stor pott med allas pengar och det är svårt att påstå att det egentligen är samma pengar man får tillbaka landar jag i att det är ett bidrag. Inte lön.
Pensionärerna själva har varit med och skrapat ihop de välstånd som skapar möjligheten för dem att få pension därför är samhället enligt min mening moraliskt skyldiga att betala ut bidraget men det är fortfarande ett bidrag.
Tycker man att det är fel att de som arbetar ska ha sänkt skatt får man väl diskutera det istället, eller om man vill höja pensionerna.

Jag ser inte poängen med att över huvud taget betala skatt på bidrag. Varför ska man ha den extra byråkratin? Det är väl bättre att pensionärerna får de pengar som det pappersarbetet kostar. Varför ska bidragstagare av någon sort få massa extra pengar av staten för att kunna betala till staten? Är det inte att flytta pengar fram och tillbaka i onödan?
Jag har hört sägas att det är för att det ska ge bidragstagaren värdighet och en känsla av att de bidrar till samhället. Men den filosofin ger inte en socialbidragstagare värdighet när socialassistenten predikar hur jävla tacksam man skall vara för den slant man får. Att betala skatt på bidrag är ju bara fånigt, en meningslös rit. Att det skulle ge långtidssjukskrivna, psykiskt sjuka eller pensionärer mer värdighet att betala skatt tror jag inte. Den värdigheten kan de grupperna bara få genom att respekteras av övriga samhället och den respekten har i stor utsträckning redan pensionärerna.
Det finns en del onödig byråkrati i detta landet och skatt på bidrag hör definitivt till den kategorin.

13 kommentarer:

  1. Jag håller helt med. Pensionen skulle med fördel ses som ett bidrag.

    Vad tänker du om idén att pensionen ska vara lika stor för alla? Att alla pensionärer får samma ersättning är det jag kan tycka är ideologiskt mest rättvist. Annars blir det att vi samlar in extra skattepengar för att de som tjänat mycket under sitt arbetsliv ska kunna få fortsätta att få mer.

    SvaraRadera
  2. Vad är det här? Är du sjuk Fredrik? Jag antar att du fillosiferar. Antingen det eller så håller du på att bli kommunist, eller full.
    Att alla pensionärer skulle få lika mycket är alldeles för rött för mig. Jag hade inte reagerat om det förslaget hade kommit från en 15-årig (r)-arre men från dig...

    Det skulle vara sunt förnuft om alla förväntades ha samma levnadsstandard innan pension och alltså samma lön. I andra fall skulle det göra att alla äldra som tjänat bra skulle behöva flytta från sina hus till billiga lägenheter. Det trodde inte jag var den kristdemokratiska linjen. Om alla efter 65 flyttades till stora kommunala hem där alla hade lika stor lägenhet, fick lika mycket mat och lika dana möbler hade det passat med precis lika mycket pension.
    Lite för mycket Starlin för min smak.

    Pensionärerna bör väl i någon mån kunna upprätthålla det liv de lever så pensionen bör väl på något sett vara grundat på lön. Sen skulle jag vilja ha mindre klyftor i samhället i allmänhet. Jag tycker statsministern tjänar ganska lagom men han har det viktigaste jobbet så jag tycker inte det finns någon anledning för nån att tjäna mer än honom. Men det är lite off topic.

    SvaraRadera
  3. Jag som också kommer att rösta höger, likt Fredrik, kan tycka att iden är intressant. Och är vi inte påväg åt det hållet redan nu med ett allt större eget ansvar för pensionen. En rak skatt på lönen för pensionen, inte ens procent utan en fix summa skulle ge ett stort utrymme för höginkomsttagare att göra vad de vill med sitt överskott. Köpa en större båt eller se till att kunna ha kvar den de har även efter pension.

    SvaraRadera
  4. Som bekant vill Kristdemokraterna helt ta bort fastighetsskatter och fastighetsavgifter. Du har rätt i att KD tycker det är helt fel att folk tvingas flytta p.g.a. att deras hus beskattas som om det vore en förmögenhetstillgång de kan betala med.

    ”Rött” tänkande innebär, enligt min förståelse, att eftersträva att alla har lika mycket; att ta bort ekonomiska klyftor. Det är inte intentionen med min pensionssystemsidé.

    Jag tänker att pensionspengen syftar till att garantera att pensionärer kan leva ett värdigt liv utan att arbeta vid ålderns höst. Det står alla fritt att spara pengar under arbetsåren, eller tjäna pengar på annat sätt som pensionär, om man tycker att det är viktigt att ha råd med båt, långa utlandsresor och flådig bil. Detta är i mina ögon typisk kristdemokrati: ett socialt skyddsnät så att ingen lämnas efter, men samtidigt fritt spelrum så att ingen hålls tillbaka.

    Konkret innebär det att om du tjänar mycket och vill behålla den levnadsstandard du har även som pensionär behöver du spara undan en del av pengarna varje månad. Alternativet är att kommunen (alt. staten) gör som idag och tar in extra skattepengar för att välavlönade ska fortsätta att få mer pengar än andra när de gått i pension. Det är inte jämlikt i mina ögon. Jag förespråkar en fri marknad, där lönen sätts efter marknadens villkor mellan arbetsgivaren, fackorganisationen och den anställde. Men pensionspengen enligt denna modell är en garanti för ett värdigt liv på ålderns höst, alltså inte en lön, och borde därför vara lika för alla.

    SvaraRadera
  5. Det var förslag långt till höger det. Till höger om något parti i riksdagen.

    Niklas:
    Det är väldigt stor skillnad på platt pension och platt skatt. Jag kan inte se ditt förslag som annat än att du ser ett egenvärde i stora ekonomiska klyftor i samhället. Vi ska ytterligare se om de som redan har det bäst.
    Du säger att man ska ta ansvar för sin egen pension men det betyder ju också att den som av en eller annan anledning inte kunnat ta sitt ansvar heller inte ska ha mycket till pension. Om man varit sjuk, haft problem med arbetsgivare eller blivit skadad i arbetet spelar ingen roll. Man får skylla sig själv. Fattigpensionärerna ska bli fler och framför allt fattigare. För kom inte och säg att det inte är konsekvensen.
    Skulle jag vara snäll skulle jag säga att vår syn på rättvisa skiljer sig milsvida åt. Skulle jag vara hård skulle jag säga att din människosyn är direkt otäck.

    Fredrik:
    Din deffinition av vad som är rött är inte dum. De rödaste av röda vill ha ha lika lön och lika bostad till alla. Men det känns inte som om det är hela sanningen.

    Om alla ska spara ihop till det som de ska ha på ålderns höst kräver det ju faktiskt att man vet hur gammal man blir. Du kanske vet nåt som inte jag vet men jag har ingen aning om jag kommer bli 70 eller 120. Om jag nu ens blir gammal nog för pension vill säga. Att spara för 5 eller 45 år är ganska stor skillnad. Att kräva att folk ska lägga undan är med andra ord inte realistiskt. Då kommer gamla bli tvingade att flytta från sina hus, fastighetsskatt eller inte. Och det kommer bli vanligare ju äldre folk blir. Är det skatten eller bostaden som är den viktiga principen i KD:s hållning?
    Ditt förslag om marknadslöner är ännu mer skrämmande. Man vet ju med säkerhet att marknadslöner leder till kraftigt ökade klyftor och dumpade löner.
    Om inte det är ett plus enligt dig borde du tänka om.

    SvaraRadera
  6. Jag tycker att det är rimligt att föra en politik som kräver att folk sparar på egen hand om de som pensionärer vill leva i en ekonomisk standard över gemene man.

    Det är däremot inte självklart att man borde ge mer till dem som redan har tjänat mer. Det är den principen jag ifrågasätter med mitt förslag. Jag har inte tänkt klart i detta, utan testar nu idén genom diskussionen här på din blogg.

    Pensionspengen borde vara tillräcklig hög för att pensionärer ska kunna bo kvar i sitt hus ifall de egensparade pengarna skulle ta slut. Systemet förutsätter också att fastighetsskatten är avskaffad. Att kunna bo kvar är det principiellt viktiga för Kristdemokraterna.

    Jag vill lyfta diskussionen till ekonomiska klyftor i allmänhet för att bemöta det du skriver om marknadslöner.

    Relativ fattigdom är inte ett lika stort problem som fattigdom, som jag ser det. Kristdemokratin vill ha ett samhälle där ingen ska behöva leva under en värdig ekonomisk standard; syftet är fattigdomsbekämpning. När alla människor har kommit upp till ytan och kan leva tryggt, då har den ekonomiska fördelningspolitiken lyckats.

    Det socialistiska tänkandet mäter istället relativ fattigdom. Då är det avståndet mellan den rikaste och fattigaste man tittar på. Fördelningspolitikens framgång mäts då efter hur stort eller litet detta avstånd är. Därför behöver man också bekämpa rikedom för att minska klyftorna, tänker vissa på vänstersidan.

    Jag delar inte intentionen att bekämpning av ekonomiska klyftor i alla bemärkelser är för samhällets bästa. Jag tror tvärt om att det är orealistiskt att helt ta bort klyftorna utan att skapa större problem.

    Jag tror på idén att föra en fördelningspolitik där de som har mindre drar ekonomisk nytta av att andra tjänar pengar. Exempelvis så som skatten på arbete och moms fungerar. Varje vit tjänad krona ger mer pengar till skola, vård och omsorg; de flesta spenderade kronorna likaså.

    Man kan tycka att ekonomiska skillnader mellan människor i sig är en orättvisa. Men för mig är det inte så svart-vitt. Människor är olika och vill olika saker. Ett system där alla har lika mycket av allt är dömt att misslyckas. Hur skulle detta system kunna upprätthållas utan att störtas eller kollapsa? Och om man lyckades upprätthålla det för en tid, vad skulle man ha vunnit? Rättvisa?

    Enligt mitt sätt att se måste ekonomiska skillnader sättas i ett sammanhang för att kunna bedömas om de är rättvisa eller ej. Den skyldighet vi borde ha gentemot varandra är att vara hyggliga nog att hjälpa varandra upp ur fattigdom. Men om någon lyckas tjäna otroligt mycket pengar är det inte automatiskt orättvist. Om någon tjänar mer pengar än någon annan är det inte heller automatiskt dåligt för samhället. Marknadsekonomi med den svenska modellen, där löner sätts på arbetsmarknaden med fackorganisationer som en stark part, har vi haft ett bra tag i Sverige. Jag tror på den modellen.

    När du pratar om lönedumpning får du vara lite mer specifik vad du syftar till. Det kan innebära olika saker. Tänker du exempelvis på förslaget till volvoarbetarna att gå med på lägre löner för att få behålla antalet anställda?

    SvaraRadera
  7. Jag tycker att det är rimligt att föra en politik som kräver att folk sparar på egen hand om de som pensionärer vill leva i en ekonomisk standard över gemene man.

    Det är däremot inte självklart att man borde ge mer till dem som redan har tjänat mer. Det är den principen jag ifrågasätter med mitt förslag. Jag har inte tänkt klart i detta, utan testar nu idén genom diskussionen här på din blogg.

    Pensionspengen borde vara tillräcklig hög för att pensionärer ska kunna bo kvar i sitt hus ifall de egensparade pengarna skulle ta slut. Systemet förutsätter också att fastighetsskatten är avskaffad. Att kunna bo kvar är det principiellt viktiga för Kristdemokraterna.

    SvaraRadera
  8. Jag förstår att det är att bo kvar som är den viktiga principen. En princip som jag i princip delar. Det var därför jag blev så förvånad när jag tyckte du la ett så extremt rött förslag. Jag övertygad om att det skulle leda till gamla får flytta även om man slopar fastighetsskatten.
    Att du testar dina ideér förklarar saken.
    Att det är nåt lite obehagligt att staten skall betala för att upprätthålla skatteklyftor är jag med på. Men jag tycker efter övervägande att det är klyftorna i sig som är ett problem. För det är faktiskt inte så att det är bara den relativa fattigdomen som sticker i ögonen. Forskning har visat att när den relativa fattigdomen ökar stiger också den reella fattigdomen.

    För att ytterligare avvika från ämnet tycker jag fastighetsskatten är en klurig fråga. Jag tvekar i om jag vill avskaffa den men jag kan tycka att det är knepigt att betala för att man har bostad. Men å andra sidan är fastigheten ett väldigt praktiskt sätt att beskatta då det är en tillgång som är svår att dölja eller förflytta. Den tenderar att bli förhållandevis rättvis. Det är därför den bland annat är en så väl använd skatt internationellt. Det är en av de största skatteposterna i USA. Fast att dom gör det i staterna är kanske inget bra argument.

    SvaraRadera
  9. Jag har inget emot om att klyftorna miskar. Men jag har inte kännedom om något bra sätt att gå tillväga att minska dem utan att åtgärderna leder till andra värre problem eller värre orättvisor.

    Vänsterns tanke är att höga skatter är metoden att minska den relativa fattigdomen. Men här hittade jag en rapport som visar på motsatsen:

    http://www.scribd.com/doc/29480561/Lagre-skatt-storre-jamlikhet

    SvaraRadera
  10. Din och min åsikt om vad som är rättvisa är uppenbarligen helt olika. Att de fattiga blir fattigare och de rika rikare är inte på något sätt rättvist enligt mig.

    Jag har inte ork att iaf idag ta mig igenom hela rapporten men känner jag skattebetalarnas förening rätt är den i grunden ideologisk och därmed inte speciellt pålitlig. Ideologiska rapporter är sällan det. Och nej, jag ser inte sossarnas rapporter som mer tillförlitliga.

    SvaraRadera
  11. Rättvisa existerar inte i ett vakuum. Din rättvishetsbeskrivning låter fint på pappret. Men visst måste även du kunna tänka dig en situation där det är rättvist att en som är fattigare än andra blir än fattigare.

    En spelmissbrukare kan ju knappast garanteras att alltid ha samma ekonomiska förutsättningar som alla andra hur många högoddsare han än satsar pengar på. Inte heller kan det i ett marknadsekonomiskt system vara rättvist att en som arbetar aldrig kan få ökad ekonomi genom sitt arbete. Följaktligen kan det mycket väl vara rättvist att en fattig blir fattigare och att en rik blir rikare.

    Det jag som politiker vill göra är att förse spelmissbrukaren med de verktyg som behövs för att ta sig ur sitt missbruk och resa sig ur en eventuell personlig konkurs. Det kostar pengar att ge den hjälpen. Dessa pengar tar samhället från arbetaren. På så sätt är det bra att arbetaren arbetar och blir rikare, för det ger pengar till att betala den hjälp vi av hygglighet vill ge till den som behöver.

    Det är ett större problem när någon är riktigt fattig, på gränsen till utslagen, än när ingenjören i kvarteret har råd att köpa tusen platt-TV samtidigt som grannen inte har råd att köpa mer än en. Man kan tycka att det är orättvist att ingenjören har sådana möjligheter som inte grannen har. Men så svart-vitt är det inte, enligt mitt synsätt, att det därför vore rättvist att ta av ingenjörens pengar och ge till grannen därför att ekonomisk jämlikhet skulle vara en rättvisa i sig.

    Så länge grannen har en dräglig ekonomisk standard så ser jag det inte som ett misslyckande om ingenjören till och med skulle köpa ett eget jetplan. Det viktiga är att spelmissbrukaren och alla andra som är i behov får sin hjälp, och det kan de få tack vare att ingenjören och grannen tjänar pengar. Och ju mer pengar ingenjören och grannen tjänar desto mer hjälp kan samhället ge till dem som behöver. Desto bättre blir skolan, vården och omsorgen. Det spelar mindre roll om ingenjören blir jämförelsevis ännu mer rikare än grannen så länge grannen har det bra.

    SvaraRadera
  12. Mina kommentar var nog för lång, så jag postar den i två omgångar...

    Rättvisa existerar inte i ett vakuum. Din rättvishetsbeskrivning låter fint på pappret. Men visst måste även du kunna tänka dig en situation där det är rättvist att en som är fattigare än andra blir än fattigare.

    En spelmissbrukare kan ju knappast garanteras att alltid ha samma ekonomiska förutsättningar som alla andra hur många högoddsare han än satsar pengar på. Inte heller kan det i ett marknadsekonomiskt system vara rättvist att en som arbetar aldrig kan få ökad ekonomi genom sitt arbete. Följaktligen kan det mycket väl vara rättvist att en fattig blir fattigare och att en rik blir rikare.

    SvaraRadera
  13. Det jag som politiker vill göra är att förse spelmissbrukaren med de verktyg som behövs för att ta sig ur sitt missbruk och resa sig ur en eventuell personlig konkurs. Det kostar pengar att ge den hjälpen. Dessa pengar tar samhället från arbetaren. På så sätt är det bra att arbetaren arbetar och blir rikare, för det ger pengar till att betala den hjälp vi av hygglighet vill ge till den som behöver.

    Det är ett större problem när någon är riktigt fattig, på gränsen till utslagen, än när ingenjören i kvarteret har råd att köpa tusen platt-TV samtidigt som grannen inte har råd att köpa mer än en. Man kan tycka att det är orättvist att ingenjören har sådana möjligheter som inte grannen har. Men så svart-vitt är det inte, enligt mitt synsätt, att det därför vore rättvist att ta av ingenjörens pengar och ge till grannen därför att ekonomisk jämlikhet skulle vara en rättvisa i sig.

    Så länge grannen har en dräglig ekonomisk standard så ser jag det inte som ett misslyckande om ingenjören till och med skulle köpa ett eget jetplan. Det viktiga är att spelmissbrukaren och alla andra som är i behov får sin hjälp, och det kan de få tack vare att ingenjören och grannen tjänar pengar. Och ju mer pengar ingenjören och grannen tjänar desto mer hjälp kan samhället ge till dem som behöver. Desto bättre blir skolan, vården och omsorgen. Det spelar mindre roll om ingenjören blir jämförelsevis ännu mer rikare än grannen så länge grannen har det bra.

    SvaraRadera

Bara fegisar och får utan åsikter låter bli att lämna kommentarer. Det är helt okej att vara hur hård men vad som helst är inte acceptabelt. Jag förbehåller mig rätten att ta bort kommentarer som blir allt för fördomsfulla eller hatiska.