Jag tänkte ge mig på ytterligare en uppföljning och det är svårt att tänka sig en mer positiv sådan.
Den arabiska våren.
Då skrev jag om revolten i Egypten. Mobarack hade precis fått foten och jag var hoppfull men också kritisk.
Jag var kritisk till den svala reaktionen från regeringarna i väst och det är jag fortfarande även om det blivit bättre. Politikerna pratar av någon anledningen väldigt lite om det men media är inte lika nervösa. Där omtalas den arabiska våren nästan undantagslöst som nånting positivt, som en frihetskamp på samma sätt som det som hände i östeuropa. Och europas befolkning verkar hålla med, så vitt jag förstått. Men sorgligt nog bryr sig de flesta nog inte.
Varför politikerna inte pratar om det mer har jag ingen aning om och varför de inte jublar är ett totalt mysterium. Det borde väl finnas massor av poäng att göra på detta. Jag har några teorier men alla känns så konspiratoriska att jag inte har lust att publicera och framför allt inte tro på dom. För alla innebär ju att regeringarna i väst, vår inkluderad, kanske pratar mycket om frihet och mänskliga rättigheter men bryr sig egentligen inte om det när det kommer till kritan. De bryr sig om att fixa det fint för sig själva och i bästa fall för en hel del av sina landsmän. Eller så anser de av någon anledning inte att araber förtjänar sin frihet.
Men revolten fortsätter. Nu är det Libyen som ser ut att falla och förhoppningsvis ger det ökad styrka åt frihetstörstande massor i andra länder. Vad som har hänt under sommaren är långt mycket bättre än jag vågade hoppas på. Jag trodde att händelserna i Egypten skulle inspirera andra men inte i den grad som skett. Äntligen kanske det blir tid snart för människorna i mellanöstern får makten över sina egna länder och liv.
detta är en fruktansvärt stor och häftig kedjereaktion.
SvaraRaderaPower to the people!
Än så länge har vi inte sett om den “Arabiska våren” har lett till frihet eller bara banat väg för nya förtryckar regimer eller religösa fundamentalister. Det får framtiden utvisa, jag tänker iaf inte hålla andan.
SvaraRadera“Eller så anser de av någon anledning inte att araber förtjänar sin frihet.” Hur menar du nu? utveckla.
Sant. Än så länge vet vi inte vad som kommer efter revolterna men att diktatorer faller är en jävligt bra början i mina ögon.
SvaraRaderaDet lilla citatet var en hårddragning av att inte vara positiv till att diktatorer störtas. Extremexemplet är berlosconi som absolut inte ville att Gadaffi skulle störtas eftersom man inte visste vad för slags stat som skulle kunna komma istället. Det kanske blir en Islamistisk stat, usch och fy.
Enligt mig är det enkelt. Antingen är man för eller mot demokrati. Är man för är det tid att jubla när diktatorer faller. Då är inte detta en risk utan en möjlighet