Åter visar han total okunskap om den vardag som människor faktiskt lever i. Han har gått ut och sagt att han vill halvera ungdomars löner för att minska ungdomsarbetslösheten. Jag trodde han ville att det skulle löna sig att arbeta. Nog förstog jag egentligen att det betydde en sänkning av ersättningar och inte en höjning av löner men hur mycket måste man sänka ersättningarna nu för att det ska löna sig för ungdomar att skaffa sig ett jobb.
Låt mig göra ett litet räkneexempel: När jag var i den åldern som det är frågan om jobbade jag en tid som städare. Det var inget fel på det men jag kan inte säga att det var bra betalt. Jag fick ut runt 10 000 efter skatt. Säg att halva det skulle bli 6 000 idag med tanka på inflation o.s.v. Vem fan kan leva på sex papp i månaden. En hyra på kanske 3 000, mat för 1 500, busskort för att ta sig till jobbet på 1 000, kläder för 500 och där är vi uppe i den peng som Björklund tycker är skälig för en 22-åring. Telefon, el, vatten, tv, internet, tidning och mycket annat som faktiskt behövs för att hänga med i samhället finns det helt enkelt inte plats för.
Vi hamnar faktiskt en bit under socialbidragsnormen för att inte tala om CSN som i jämnförelse är rätt fett.
Det är kanske sant att de flesta ungdomar idag tjänar mer än vad jag tjänade då men inte väldigt mycket men i Björklunds värld existerar inte den stora lågavlönade massan.
Statarsamhället och fattighus hägrar och han får som han vill. Nu tror jag inte det var som mitt exempel han tänkte sig det hela. Men det är ju just det som är problemet, han tänkte inte.
Jag hörde om detta på radion i veckan. Härligt hur dom slickar arbetsgivarnas arslen och sparkar på arbetstagaren. Han skyllde på att ugna inte har lika hög kompetens och därför inte kunde vara värda lönen. Innebär det att, om hans förslag går igenom, vi får massa inkompetenta lågavlönade slynglar som inte kan sitt jobb ute på arbetsplatserna??
SvaraRaderaDeras resonemang går inte ihop någonstans, hoppas folk har insett det till september.